måndag 15 oktober 2018

Jag fortsätter min kamp.....

Dagarna går och som det ser ut just nu består de i att försöka bromsa det galna söt- och matsug som återuppstått efter graviditeten, bråka och skälla på mina barn samt fokusera på hur i hela friden jag ska kunna få ordning här hemma. 

Givetvis är det inte så här jag vill det ska vara. Jag vill inte vara den surkärring jag är på dagarna som säger nej, nej, nej, sluta, sluta, sluta, inte sådär, hur tänkte du nu osv osv osv. 

USCH hur jag avskyr att ha så fullt upp med att få ordning här hemma att jag inte ens kan njuta av att sitta och leka med mina barn. Jag blir så rastlös och klarar inte av det mer än en kort stund och sen "jag ska bara.......(hänga tvätten, packa ur väskan, förbereda maten, kolla efter vinterskor till er på internet mm mm mm). 

Blir även så ledsen av att jag inte känner att vi har tid att gå utanför dörren och ha picknick i gräset eller skogen. Jag behöver röra på mig samt framförallt få vara i dagsljuset och andas frisk luft!

Och jag känner mig så otroligt nedslagen av det mat- och sötsug som tar över mitt liv fullständigt. Jag är kidnappad av ett beroende som påverkar mitt liv och min familj på ett negativt sätt. Att äta fel och inte kunna stoppa det innebär att jag är rädd att somna varje natt för att jag inte vet om jag vaknar igen. Jag är rädd för att dö eller att få sjukdomar orsakade av socker och annat skit. Dessutom blir humöret och orken helt åt helvete. 

Någonting måste förändras för jag vill inte minnas min sista föräldraledighet så här. Jag vill minnas den med en bra känsla, där jag kan le och säga "ja det var en härlig tid". Just nu är det mest ångest och även det får jag ångest över. 

Jag ska fila på en plan för hur jag kan må bättre som mamma och som Fredrika. Sen ska jag och Tobias sätta oss ned och prata hur VI vill att vår framtid ska se ut. Lever vi våra liv som vi vill utifrån de förutsättningar vi har? Eller kan vi göra några justeringar?

Jag får återkomma med vad jag och vi kommer fram till. 

Men nu några bilder av de finaste jag vet:








Frid!

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida