Väntan, väntan, väntan.....

"Vi ringer dig direkt på måndag morgon"
Sa dom i Mora när dom försök nå Falun för en tid för skrapning men ej fått svar i fredags.

"Direkt på måndag morgon"
Jag har liksom hängt upp mig på det så vid 8 i morse förväntade jag mig ett samtal.
När klockan gick så tänke jag att kl 9, då ringer dom.

Kl 11 började jag få lite panik. Ringde Mora som har en sån där "ring-upp-tjänst" så då skulle dom ringa kl 13.20. *suck*

Ringde då direkt till Falun till ett nummer som förmodligen eg endast de som är gravida och får bekymmer ska ringa. Men jag tänke att nej, jag ska "ligga på" så jag inte hamnar i glömska. Vill verkligen inte gå med det här nåt mer!
Hon jag pratade med då sa att hon skulle kontakta gyn i Falun direkt så de kunde ringa upp mig.

11.45 ringde de från Falun och sa att de fått remiss från Mora.
Så nu har jag äntligen fått en tid.

Kl 11 i morgon blir det skrapning i Falun under narkos. Fastande från kl 6. (direkt jag hör det så måste jag dricka vatten för jag blir så sjukt törstig!! ).
Lirkade och kollade: "När kan vi åka hem"? "Hur mår jag på kvällen"
Faktum är ju att Klara har dansuppvisning som vi har biljetter till i morgon kväll..... och jag vill ju verkligen kolla på henne och ja - hela dansuppvisningen såklart!! Så nu velar jag mellan om det är bättre att gå ikväll med eventuella värkar eller om det är bättre att gå i morgon efter ingreppet.
Hmmm... får nog fundera på det....

Nåväl. Känns då otroligt skönt att ha en tid.
På onsdag är det här klart och jag/vi kan gå vidare.
Det är påfrestande för hela familjen när mamma inte mår och fungerar som vanligt.
Och det gör ont i mig att jag inte mäktar med att ha barnen några längre stunder och jag är så tacksam över att Tobias roddar och fixar trots att även han är låg och lever i sorg.

Nu återstår frågan när jag är redo att gå till jobb.
Jag får se hur jag mår i morgon helt enkelt.

Sköt om er där ute!

Frid!