torsdag 9 september 2010

Dålig dag. Minst sagt.

Hon ligger där i sin säng och sover den sötaste sömnen bland 1000 gosedjur.
Älskar henne så högt att det gör ont.

Det dåliga samvetet knackar på.

Jag har hål i mina öron sen dagens tjat.
Tjat tjat tjat.
Vad ska vi göra nu? Vad ska vi göra nu? Vad ska vi göra nu? Kan vi gå ut nu? Kan vi gå ut nu? Kan vi gå ut nu? Cykla nu cykla nu, Handla nu handla nu. Åka hem nu Åka hem nu. Jag vill ha det och det och det.
Sarv sarv sarv.
En hel dag.

"Passa på och njut av era barn när dom är små"
"Tänk att tiden aldrig kommer åter"

Så... har jag njutit idag?

Nej. Mestadels inte.

Och samvetet gnager.

Vilken usel mamma jag är.......

Igår blev jag stel av skräck när jag tänkte tanken på hur mitt liv skulle se ut om vi helt enkelt inte KAN få barn tillsammans.
Då är lilla K det enda barn jag kommer ha.
Och i dagsläget är vår tid tillsammans mycket begränsad då vi först har delad vårdnad och sen jobbar heltid på annan ort.
Ställde mig frågan va fan jag håller på med...
Sullar bort dyrbar tid för mig och lilla K....... tid som vi aldrig kan få tillbaka...

Detta var en av anledningarna att hon inte skjutsades på dagis idag. Jag ville passa på att ha henne vid min sida när jag ändå var hemma och var sjukskriven.
Tänkte jag skulle mysa och ta tillvara på tiden...
Och det gick ju inte så bra....
Nu sitter jag här med skavsår i öronen och ett dåligt samvete som gnager....
Känner mig usel som inte klarar av att ge henne en värdefull dag.
Vad är jag för mamma egentligen?

Har inte heller haft tid att smälta beskedet vi fick igår. Hade behövt älta och stirra in i väggen ett tag. Får se till att ta mig den tiden i morgon. Måste komma vidare. Måste se framåt och ställa in mitt fokus på ett annat sätt. Måste hitta kraft......

Dagen idag har känslomässigt varit rörig. Tårarna bränner konstant bakom ögonlocken, och hela jag känner mig ledsen.... Insåg att jobbet skulle bli lidande likväl som min chans att bearbeta och gå vidare. Jag ringde min chef och han förstod..... Kommer vara hemma i morgon också.
Förhoppningsvis känns allt mer ok på måndag när det gått några dagar.
Jag hoppas det iaf.

Tröttheten har varit extrem idag.
Behöver gå och lägga mig...

Frid

Etiketter: ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida