måndag 21 maj 2012

Plågosam evighetslång dag.

Hela dagen har jag förföljts av meningen hon sa igår.
För mig är den så stark.
Och den gör så ont.
Samtidigt som den värmer mitt hjärta.
Egentligen är det en enorm kärleksförklaring till mig från min dotter.
Men när jag tolkar orden ordagrant, så blir det så sorgligt....

Har gråtit flera gånger idag.
Varje gång jag tänkt på det hon sa, eller när jag försökt berättat för någon...
Då har tårarna kommit.
Som tur är kan jag skylla på att jag är gravid och har en massa konstiga hormoner som gör mig känslig.
Men förmodligen hade jag reagerat lika i normalt tillstånd också....

"Om du dör mamma, så följer jag med dig..."

Lilla lilla vän...
Är redan medveten om att jag i så fall inte skulle vara vid hennes sida mer.
Att jag skulle vara borta.
För alltid.
Därför ville hon följa med mig.
In i döden.
Så att vi kunde fortsätta vara tillsammans.
Hon och jag........

Självklart vet jag att jag "plågar" mig själv när jag tar det så "djupt"...
Kanske överdriver jag och övertolkar....
Men än en gång: I´M PREGNANT!!!!!! ;-)

Hur som helst så var dagen mest en plåga.
Ville bara klockan skulle bli 16.30 så jag fick hämta henne.
Skyndar mig in på fritids och möts av....
- Men ÅÅÅÅHHHHHH!!! VARFÖR kommer du NU???
- Jag vill ju MÅLA!!
Det gjorde mig ändå glad.
Inga sorger där inte.
Hon är trygg i att jag finns och att jag älskar henne.
Hon är inte i närheten av dödsrädslan som jag själv har.
Det är bra.
Gårdagen var ett sätt för henne att säga att hon älskar mig.
Det är DET jag ska tänka nästa gång tårarna börjar trilla....

Dock skulle jag på riktigt behöva någon hjälp för min rädsla för att hon ska dö.
Eller att jag dör utan att fått se hur hennes liv blir.
Att inte finnas där.
Att inte få vara hennes mamma.
Att inte få vara nära......

Måste ta tag i det här så min förlamande skräck ger sig vika.
Så jag på riktigt kan njuta av att hon finns - och att livet är här och nu.
Inte ta tillvara på tiden med henne för att jag är rädd för döden.
Utan för att jag vill känna LIVET.

Frid!

söndag 20 maj 2012

"Om du dör mamma......

...... så följer jag med dig"

Så sa hon ikväll min älskade tjej när vi sa godnatt.

Sorgligt och vackert på samma gång.

Och jag blir så jävla rädd för döden, att jag knappt kan andas.
Vill aldrig aldrig dö från de mina.

Måste gå upp och krama henne igen.

Fina lilla Klara.
Så liten, men så full av stora tankar....

Älskar så....





måndag 14 maj 2012

Trångt!

Det är trångt i magen.
Hur ska h*n kunna växa mer?
Huvva.
Är rädd att det blir tunga månader framöver....

10 veckor kvar.
Går in i v 31 idag, dvs har gått 30 fullgångna veckor.
+ 4.4 kg.
Är nöjd med att det inte är mer.
Fasade för + 20-30 på mina redan 90+.
DET hade blivit riktigt riktigt jobbigt......

Har en otroligt stor längtan bort.
Någonstans.
Vill känna storstadspuls.
Uteserveringar.
Annan mat än här hemma.
Bio.
Äventyr.
Shopping.......

Och här i Malung diskuteras det flitigt om hur vi får vår by att överleva.
Rimmar lite illa med vad jag skrev ovan.
Men inte kan vi behöva få dåligt samvete för att vi åker bort.
För min del vet jag ju att vi förmodligen inte kommer ta oss så långt efter att bäbisen är född.
Kanske jag därför har en sån längtan nu.... när jag fortfarande orkar......(eller hur jag nu gör...:-/ )

Och i morgon kommer skruttan.
Längtar sååå mycket!
Vad vore ett liv utan barn?
För mig hade det varit som om en pusselbit alltid skulle saknas.
Lider och tänker på dem som är ofrivilligt barnlösa.
Vilken enorm sorg.....

I morgon glukosbelastning kl 7.45.
Innebär att jag inte får dricka eller äta efter kl 22 ikväll.
Blir törstig bara jag tänker på att inte få vatten......
Hoppas mitt blodsockervärde är ok,
men det tror jag det är!

Sköt om er!

Frid!

måndag 7 maj 2012

Gravid = Till allmänhetens beskådan

När man är gravid, får folk säga och göra vad dom vill.
Det är tröttsamt och gör mig både förbannad - och ibland ledsen.

* "OJ så stor du är! Är det dags snart?"
 - Nej det är 2.5 månader kvar säger jag och försöker dra in magen så gott det går.

* "OJ det där ser tungt ut, vilken stor mage du har!!"
- Ja jag vet att den är stor men än är det inte dags - det är 2.5 månader kvar!
  "OJ men då måste det vara TVÅ därinne!!?"
 - Nej det är bara en, säger jag och drar och sliter i kläderna för att dölja så mycket som möjligt av den stora magen.......

* På apoteket sa hon i kassan "Men ska du köpa sånna där tabletter nu när det är i slutet av graviditeten?"
 - Det är inte i slutet, jag har 2.5 månader kvar...
"OJDÅ"

Minst 1 gång om dagen får jag höra något åt det här hållet.
Jag tycker det är jobbigt.

Jag har hållit in min mage så gott det går i minst 15 år.
Trodde jag skulle få slappna av nu.
Men nu gör jag så igen för jag orkar inte höra alla kommentarer.

Jag vet att jag kommer trampa flera på tårna nu - de som läser min blogg och har sagt något av ovanstående.
Men jag orkar inte ta hänsyn.

Det enda jag kan säga är att jag FÖRSTÅR att folk säger/gör såhär.
För faktum är att jag HAR en lika stor mage som vissa har när de är i slutet av grav.
Folk vill ju bara vara trevliga och intresserade.
Och självklart uppskattar jag det.
En graviditet är något som alla kan glädjas åt - och det är väl därför folk kommenterar - ingen vill ju såklart göra någon ledsen!!

Jag tänker som ovan så ofta jag kan.
Men ibland orkar jag bara inte.......


lördag 5 maj 2012

Titti gjorde om sin blogg.
Jag blev inspirerad.
Skönt med nytt ibland.
Inte för att jag kanske tycker det blev så mycket bättre, men som sagt... förnyelse gör gott en sån här dag.

Är hemma själv.
Vilar och trodde jag skulle hinna med att tvätta, plocka och möblera om.
Jag är ju rätt så rolig ibland: hur tänkte jag?
Nu är sambon och dottern snart hemma igen och jag har inte gjort NÅGOT av detta förutom att vilat.
Och iof så är det helt ok.
Jag är ju lite tröttare än vanligt och jag tror att bäbisen mår bra av lite lugn och ro.

På måndag går vi in i v 30.
Snart 10 veckor kvar alltså.
När jag tänker så hissnar det i magen.
Känns ju som längtan och väntan varit så länge nu.....
Hade det gått vägen första grav, så hade vi haft en 14 månaders bäbis nu.
Men det är så sällan jag tänker så.
Det är ok.
Vet ju att något var galet med båda de första grav, annars skulle kroppen inte stöta bort dem.

Ska ta tag i hallen nu.
Ev lägga i en tvätt....

Hoppas ni har en fin dag trots regn och snö.


Frid

onsdag 2 maj 2012

2 & 3 år <3

Valborg för 3 år sen, blev det vi.
Valborg för 2 år sen, förlovade vi oss.
Nu återstår bara att se vilken Valborg vi gifter oss ;-)


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...