onsdag 20 mars 2013

Läsläxa åk 1

Ja jag vet inte vad jag ska säga.
Men jag blir frustrerad!!
Klara, som läser i den enklaste boken, dvs läsebok A, har frågor som VI inte kan svara på!
mmmm... ja då är det ju lätt att hjälpa sitt barn! Eller?

Så. Hjälp mig nu att svara på en fråga genom att först läsa frågan nedan och sedan texten.

Fråga:
"Varför tycker Anna att det är bra att Grin-Gurras ljus har gått av?"

Texten som hör till:
"Det är advent.
Alla ska ta med ett ljus.
Danne måste låna av Grin-Gurra.
De talar om jul.
Alla tror inte på tomten.
Alla tror inte på samma gud.
Mille och Danne tror inte alls.
- Om gud levde så satt inte min pappa inne, sa Danne.
Alla tittar på DAnne.
- Kan din pappa råna och så? sa Anton.
Danne vill inte tala mer om det.

Jaha? Hittar ni svaret? I så fall så får ni gärna skriva det i en kommentar.
JAG vet svaret nu, men det är för att jag via kontaktboken frågade fröken.
Dessutom angående texten, så blir jag konfunderad när man i läroböcker lär ut att man kallar kompisar för ex "Grin-Gurra". Varför är det ok? ÄR det ok att sätta sånna smeknamn? Jag gillar´t inte.

Nåväl.
Här är nästa fråga och en till text:

Fråga:
"Varför vill mamma att Moa ska byta kläder?"

Texten som hör till:
"Mille är klar med sina tal.
Men Mille talar inte om det.
Anna vill att Mille ska ta andra tal.
Det vill inte Mille.
Men Mille är inte lat.
Mille tar Moas tal med.
Det vet inte Anna.
- Är det svårt? sa Moa.
- Nej, sa Mille. Jag ser stålar.
Då är det inte svårt.
Mamma vill att Moa ska ta en annan klänning.
Det vill inte Moa.
Hon kan inte vara i skolan då.
Allt är svårt för Moa."

Ok, hittar ni svaret så skriv i kommentaren.
Jag vet svaret, men det är bara för att jag frågat fröken.
Dessutom undrar jag: sen när fick man börja meningar med Men?


Nu är det så att jag pratat med en annan mamma och det var då jag fick veta att barnen i 1:an har 3 olika sorters böcker de läser i - men samma frågebok. Detta gör att svaret på frågorna finns i de två andra böckerna, men vad hjälper det Klara och oss?

Nej sånt här blir jag tokig på.
ÄR det läsläxa, så ska väl svaret på frågorna finnas i texten? Eller?

Jaja.
Det är väl någon pedagogik i det där som jag inte förstår.
Vi får se hur det ser ut framöver.


Frid

måndag 18 mars 2013

Han.

Ett sömndrucket barn, lutar sitt huvud mot mitt bröst. Kroppen är avslappnad och andetagen djupa.
Mamma och barn i total harmoni.

Natten är mörk och timmen sen,
men med dig kan jag var vaken tills gryningen kommer.
Älskade barn vad du berör mitt hjärta.
Jag är så lycklig att jag gråter.

söndag 17 mars 2013

Stolt!

Alltså vilken kick!
Att se mitt barn åka sin första tävling och gör det bra.
Och hon tyckte det var roligt!
Hon kom 7:a av 12 flickor.
Pappan, Tobias, jag och Elton var där.
Nu smids planer hur hennes framtida "karriär" ska se ut: vi börjar med vallningsbara skidor till hösten.
Och träning så klart.

Här är hon efter målgång.
Shit va stolt jag är!



söndag 10 mars 2013

1 dm från....katastrof?

Klumpen i magen vill inte försvinna.
Det kunde ha gått åt helvete.
Och där någonstans inser jag än en gång hur skört ett liv är,
hur lätt det är att olyckor inträffar.

Olyckor kan gå bra.
men också jävligt dåligt.

Idag gick det bra.
Och jag tackar gudarna för det från djupet av mitt hjärta.
Tack.

Så många OM eller OM INTE....

Om han inte hade varit trött,
så hade vi aldrig lagt honom i vagnen.
Om inte åkpåsen var urtagen,
så hade jag inte tagit ur insatsen och lagt dit fårfällen istället.
Om vi hade vänt vagnen åt andra hållet,
så hade det inte hänt.
Om inte fotstödet åkt ner,
så kanske det hade bromsat honom.

Men nu blev det så,
att pojken som låg i vagnen gled ur och ramlade på backen.
Med huvudet 1 dm från kantiga stenhällar med vassa kanter som hade kunna spräckt hans lilla huvud.
Hade den lilla kroppens rygg träffat kanten på stenen, så hade han kanske blivit förlamad.

Vår Elton hade kunna dött.
Eller annars hade det kunna gått bra.

Jag vet inte.
Men jag ser händelsen om och om igen, hur jag ser att alla filtar glider ur vagnen och hur jag däremellan skymtar en blå overall.
När han landat på backen så ser jag honom inte, för han är skymd av stenhällen som är som en klippa ovanför honom.
Han börjar omedelbart skrika och pappan och farfarn hjälps åt att lyfta upp honom.
Jag står helt förstenad.
Börjar tänka.
Börjar förstå......
Det var så nära.

Och tårarna kommer och skräcken sätter sina klor i hela min kropp och tankarna snurrar.
Och klumpen i magen vill inte försvinna.




Var rädda om varandra.
Och om dig själv.

Frid

tisdag 5 mars 2013

Ny affärsidé!!



Hmmm....

Vad tror ni om detta:

Jag startar städfirma. Marknadsför mig givetvis med att kunden kan få RUT avdrag.

Elton får jobba.

Mamma dricker kaffe.

Tror ni det skulle funka?

MOAHAHAHAHAHAHA

Baby is doing the Chores

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...